Känslor

 

MENY

 

Struktur och rutiner »

Miljö »

Hjälpmedel »

Vad pedagogen kan göra »

Vad du som elev kan göra »

Vad du som förälder kan göra »

INLEDNING

 

En del elever som har svårt att styra sig själva reagerar kraftigare och mer omedelbart i olika situationer än andra. Ett barn med svårigheter att hantera sina känslomässiga reaktioner tappar lättare balansen vid motgångar och kan då reagera både kraftigt och impulsivt. I upprört tillstånd är det betydligt svårare för alla att organisera och planera. Detta påverkar också förmågan till problemlösning.

 

Man brukar prata om att vi människor har ett antal grundaffekter som t ex ilska, sorg och glädje. Det som oftast ställer till med problem i skolan är när elever har svårt att hantera sin ilska. Självklart kan det också skapas svårigheter om barnet växlar mycket mellan ytterligheter i känslospektrat. Om man lätt blir väldigt uppvarvad och glad och har svårt att bromsa sig själv kan det vara störande för både eleven själv och andra. Man måste få ha de känslor man har men man behöver hitta alternativ till negativa handlingar.

 

Frustrationstolerans

 

Vilken tolerans vi har för motgångar och besvikelser påverkas av många faktorer. Personlighetsfaktorer spelar roll men också sådant som mängden stress man upplever, dålig sömn, förkylning, allergier och annat som sätter ned motståndskraften. Att ha neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bidrar ofta till en låg frustrationstolerans.

 

Utbrott

 

En del elever får kraftiga utbrott när de blir stressade. Det finns alltid ett skäl till att eleven får ett utbrott men det är inte alltid lätt att se vad orsaken är. Har eleven återkommande utbrott behöver man vara systematisk i sitt sätt att ta reda på orsaken Det finns ofta kritiska situationer med större risk att eleven får ett utbrott.

 

Steget före

 

Analysera:

 

  • I vilka situationer har utbrotten kommit?
  • När fungerar det bra för eleven? Vad kan vi lära av dessa situationer?
  • Kan du se något system? Utlösande faktorer etc.

 

Om du har för lite information kan det vara bra att observera och skriva ned vad som händer och i vilken situation det hände. Prata med föräldrar och kollegor som har erfarenhet av eleven. Vad har de gjort som fungerat?

 

Vilka strategier kan du ha för att undvika att frustrerande situationer uppstår?

 

När ilskan stegras

 

Att avleda är bättre än utbrott. Märker du att elevens frustration ökar kan det vara bra att uppmärksamma situationen direkt. Ju tidigare desto bättre. Försök ta reda på vad eleven reagerat på. Att vara medkännande med elevens frustration är en framgångsfaktor. Hjälp eleven hantera situationen. För mindre barn kan det vara effektivt att avleda uppmärksamheten från det som är frustrerande och leda eleven in på en annan aktivitet. En del barn kan behöva lugna sig innan de kan gå vidare med uppgiften och andra kan behöva hjälp att organisera den. Empatisk humor kan vara spänningsreducerande.

 

När eleven tappar självkontrollen

 

Det är viktigt att själv behålla sitt lugn när elevens ilska stegras och även när utbrottet är ett faktum. Vi påverkas av andras affekter. Eleven blir ännu argare om den vuxne blir arg, och tvärtom. Om den vuxne håller sig lugn kommer det att hjälpa också eleven att snabbare bli lugn. Sänk rösten, prata inte så mycket utan försök skapa en situation där eleven kan lugna ner sig. Är utbrotten vanliga kan det vara bra att ha bestämt i förväg vart eleven kan gå för att lugna sig. Utbrottet kommer att minska av sig självt om man kan undvika att lägga bränsle på brasan. Låt bli att prata om det som hänt i denna fas. Det får man ta senare.

 

När ilskan minskar

 

Eleven kan behöva hjälp att komma tillbaka till den vanliga situationen efter ett utbrott. Vissa barn behöver man trösta och hålla om medan andra bättre lugnar ner sig själva. Det kan dock vara bra att hålla sig i närheten och finnas till hands.

 

Efter ett utbrott

 

När eleven lugnat ner sig och är sitt vanliga jag igen kan det vara möjligt att prata om det som hänt. Med vissa elever går det att prata igenom händelseförloppet ganska direkt efteråt, medan det för andra är nödvändigt att vänta ett tag. När du pratar med eleven kan det vara bra att undvika "varför"-frågor. Ett bra förhållningssätt är att vara empatisk och intressad av att förstå hur eleven upplevde situationen. Förmaningar och moraliska uppmaningar leder inte framåt.

 

Syftet med att prata med eleven om utbrottet är att ni tillsammans ska hitta strategier för hur ni kan hjälpas åt att undvika liknande situationer i framtiden. Var inte för snabb att komma med lösningar. Låt eleven tänka efter. Lösningar som eleven själv kommer på och som du också tror på, har mycket bättre chans att lyckas.

 

Problemskapande beteende

 

Både Ross Greene och Bo Hejlskov Elvén har skrivit om ovanstående på ett praktiskt och användbart sätt.

 

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog, 0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, 070 795 41 04

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog,

0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall,

leg psykolog,

070 795 41 04