Koncentration – Struktur och rutiner

 

En tydlig arbetsgång och struktur leder till att man inte behöver fokusera på själva tillvägagångssättet när man ska arbeta med en uppgift. Man gör som vanligt.

 

I de lägre åldrarna är det vanligt att man jobbar med struktur och rutiner i klassrummet. Var sak på sin plats, bestämda platser för eleverna, genomgång av dagen och lektionen, schema över de olika momenten, tydlig arbetsgång med att t ex pricka av vad man gjort, rutiner för att gå ut på och in från rast är exempel på sådant som underlättar att bibehålla koncentrationen.

 

När eleven ställs inför många val, att kunna strukturera sitt eget arbete eller att gå mellan olika klassrum, ökar kraven på egen självstyrning än om man inte har en rutin att följa. Att hålla reda på vad man ska göra, i vilken ordning och vad som händer härnäst är för många elever med bristande koncentrationsförmåga problematiskt. Att inte kunna komma ihåg och inte ha tillräcklig koll gör det svårare att vara fokuserad. Det blir lätt rörigt och svåröverskådligt. I sämsta fall leder detta till att eleven tappar energin för själva skolarbetet. Ju högre upp i åldrarna desto mer ska man klara av själv.

 

Arbetsschema

 

Om en uppgift innehåller flera moment är det en bra idé att ha ett arbetsschema. För att hjälpa eleven utveckla sin förmåga till att själv planera är det bra att diskutera uppgiften med denne. Ge eleven möjlighet att tänka och komma med egna förslag och hjälp till att korrigera så att planen blir realistisk. Påminn eleven att använda planen.

 

Avstämningar

 

Återkommande avstämningar av elevens arbete minskar risken att ingenting blir gjort eller att det som görs blir fel. Det kan vara bra att dela upp större arbeten i mindre hanterbara delar. Detta leder till en bättre överblick men också till mindre motstånd från eleven att göra uppgiften.

 

Individuell anpassning

 

Tydlig struktur och tydliga rutiner är något pedagoger kan behöva diskutera, även vad gäller de äldre eleverna. Individuella variationer utifrån en grundstruktur kan vara a och o för att en elev ska kunna klara av de skolämnen där koncentrationen ofta tryter.

 

 PRAKTISKA TIPS

  • Tydlig planering. Idag ska vi...
  • Inte schemalägga för många teoretiska pass efter varandra
  • Skapa strukturer/rutiner som eleverna blir bekanta med och känner sig trygga med.
  • Bra att göra korta ergonomiska rörelseövningar, t ex straighten up.
  • Korta samlingar lyckas bättre.
  • Vi har alltid fasta platser i klassrummet, hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
  • Schemalagda rastaktiviteter är bra. Det gör det tydligt för eleven vad som han eller hon ska göra och minskar konflikterna
  • Vi skriver alltid upp dagens schema på tavlan, det är det första eleverna tittar på efter att de har sagt god morgon.
  • Lunchen måste vara god och näringsriktig. Tid måste finnas, god lunchtid (ej 40-minuters lunch efter t.ex. idrott.)
  • Vi har tydliga och väl förankrade regler, förklarar att alla ska kunna sitta brevid alla utan att det blir störigt.
  •  Schemat viktigt! Inte dubbeltimme sent. Ej samma ämne sent fredag sedan tidig måndag
  • Inkorg och utkorg. På en plats finns det barnen ska göra och på en annan plats lägger de det när det är klart.
  • Förutsägbar dag, schema.
  • Schema i fickan
  • Information om dagen, t ex om någon lärare sjuk, vem som är vikarie, vad som händer, om det är något särskilt som händer, osv.
  • Eget schema på bänken och i fickan
  • Fokusera på en sak i taget, städa undan sådant man inte jobbar med.
  • Checklista med arbetsuppgifter, som avbockas av eleven
  • Ta tid till att se över pedagogiskt innehåll, tider, pauser, fruktstund på förmiddagen så att allt fungerar.
  • Låta elever med koncentrationssvårigheter sitta enskilt och gärna avskärmat.
  • Vissa elever behöver ett personligt anpassat schema

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog, 0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, 070 795 41 04

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog,

0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall,

leg psykolog,

070 795 41 04