Om olika svårigheter

 

Ingen kan undgå att notera att det har blivit vanligare att barns svårigheter utreds och att andelen barn som får en neuropsykiatrisk diagnos ökar. Kunskapen om diagnoser som adhd eller autism har blivit mer spridd och symtom som förknippas med dessa svårigheter känns lättare igen.

 

Elever med och i svårigheter

 

Elever med svårigheter hamnar lätt i problematiska situationer. De färdigheter eleven utvecklat räcker i vissa sammanhang inte till. För elever som har svårt att t.ex. koncentrera sig, sitta still, kontrollera sina känslor eller hålla reda på sina skolsaker kan vardagen i skolan bli svår och för många lärare är det en utmaning att hantera den här typen av tillkortakommanden samtidigt som lektionen och andra aktiviteter pågår runtomkring.

 

ESSENCE

 

Christoffer Gillberg har under de senaste åren introducerat begreppet ESSENCE som är en förkortning av ”Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations”. Gillberg betonar med detta begrepp att problem som ses tidigt hos barn ofta överlappar mellan de olika diagnostiska beteckningarna.

 

Små barn (före 3 år) kommer till sjukvården med problem inom områden som generell utveckling, språk och kommunikation, social interaktion, motorik, uppmärksamhet, aktivitetsnivå, beteende, humör och/eller sömn. Gillberg menar att stora problem inom minst ett av dessa ESSENCE-områden före fem års ålder ofta innebär att svårigheterna kvarstår flera år senare. Att det finns en så stor överlappning mellan de diagnoser vi använder idag innebär, enligt Gillberg, bevis för att det inte handlar om specifika avgränsade problemområden utan snarare problem som har en gemensam grund.

 

De vanligaste diagnoserna inom det neuropsykiatriska området idag är ADHD och Asperger syndrom/autism. Dessa diagnoser hänger ihop med funktionella svårigheter som kan vara bra att känna till om man ska hitta strategier som hjälper. Diagnoser är till för att klassificera och ringa in vissa svårigheter men räcker inte för att förstå den enskilda individen. En utredning som resulterar i en diagnos är därför inte en komplett kartläggning av alla aspekter av barnets personlighet. För att hitta rätt stöd och hjälp behöver den generella kunskapen kombineras med kunskap om elevens individuella förutsättningar.

 

Adhd

 

För att få diagnosen adhd ska det finnas stora svårigheter med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet som påverkar individens vardagsfungerande i minst två miljöer. Det räcker alltså inte med att det endast blir problematiskt i skolsituationen. Symtomen ska ha funnits under en längre tid, hos vuxna ända från barndomen. Svårigheterna måste också relateras till barnets ålder och utvecklingsnivå.

 

Svårigheter att bromsa impulser leder till att de exekutiva funktionernas utveckling försenas vid adhd och inte utvecklas lika bra som hos jämnåriga, enligt Russell Barkleys modell från 1997.

 

För alla som har träffat personer med en adhd-problematik är det tydligt att de problem som svårigheterna leder till kan vara av mycket olika karaktär och omfattning. Alla har inte lika stora svårigheter med att styra sig själva och det verkar inte som att det alltid är samma saker som ställer till med problem. För en del personer är det väldigt svårt att hålla reda på saker. De kan upplevas som röriga och tankspridda. För andra är det förmågan att hantera sina egna känslomässiga reaktioner som är besvärligast. Förändringar och övergångar innebär stora påfrestningar för vissa medan svårigheterna med sömn och sensorisk överkänslighet är besvärligast för andra.

 

Autismspektrumsvårigheter

 

Personer med autism har ett annorlunda sätt att tänka på. De har ofta svårt att tolka och förstå människor i sin omgivning och omgivningen i sin tur har svårt att förstå hur och varför personer med autism agerar och reagerar som de gör.

 

Det finns en stor variation inom gruppen personer med autism, men några problemområden är i större eller mindre utsträckning gemensamma för alla.

 

Central koherens syftar på förmågan att förstå sammanhang. Många personer med autism är detaljfokuserade och har svårt att uppfatta eller förstå sig på helheten som detaljerna ingår i. Ofta är det sammanhanget som ger detaljerna mening. Det kan vara svårt att förstå vad något handlar om ifall inte kontexten finns.

 

Theory of mind, förmåga att förstå hur andra människor tänker och känner, kallas också för förmåga till mentalisering. Kommunikation mellan människor består både av det vi verbalt säger men också av en mängd ickeverbala signaler som är avgörande för hur det vi säger ska uppfattas. Tonfall, betoning och hur vi kombinerar ansiktsuttryck, skärper rösten eller gör den mild, hur vi håller kroppen, korsar armarna, lutar oss framåt mot den vi talar med och så vidare, avgör kommunikationens innehåll. Om den ickeverbala kommunikationen inte stämmer med det vi säger – kommer de flesta av oss att ”lyssna” till det ickeverbala budskapet. Personer med autism har i olika stor utsträckning problem med att tolka kroppsspråk, tonfall och andra ickeverbala delar av kommunikationen. Detta gör att de har svårt att förstå vad andra förmedlar men även att själva bli begripliga för andra.

 

Det tredje området som personer med autism har svårigheter med är exekutiva funktioner. De vanligaste exekutiva svårigheterna är kopplade till förmågan att hantera förändringar och övergångar. Många har svårt att smidigt anpassa sig och kan bli störda eller förvirrade även av mindre förändringar. Det kan också vara väldigt svårt att anpassa sig efter yttre krav som att skynda sig, att bli klar på en viss tid eller göra det en lärare tycker att man ska göra, istället för att fortsätta med det man själv vill göra.

 

Det är inte så svårt att förstå att det kan bli besvärligt i många situationer där det krävs både helhetsperspektiv och förmåga att läsa av situationer för att förstå varför man ska acceptera förändringar.

 

Svårt med teoeretiskt tänkande

 

En del elever har svårare för teoretiskt tänkande än andra i samma åldersgrupp. Det finns inget bra begrepp som korrekt beskriver detta problem. Somliga elever tar in nya kunskaper på en gång och har lätt för att komma ihåg. De är snabbt redo att ta nästa steg. Flertalet måste dock träna mera och ta med sig uppgifterna hem för att kunskaperna ska sitta.

 

Det finns en felaktig föreställning om att människor med utvecklingsstörning och de med normalbegåvning är två tydligt skilda grupper. Men det är här inte fråga om artskillnad utan om gradskillnad.

 

Arbetstakten och komplexiteten i undervisningen anpassas efter genomsnittsnivån i gruppen. Det blir då ganska snabbt för svårt för personer som behöver mer tid på sig för att förankra kunskaper och som har lättare att ta till sig information när den är närmare kopplad till vardagen.

 

Miljöns betydelse

 

Interaktionen mellan elevens svårigheter och pedagogernas inställning och förhållningssätt till eleven är av avgörande betydelse för hur det kommer att fungera i skolan och i klassrumssituationen. För elever med svårigheter är bemötandet i stunden väldigt viktigt för att pedagogerna ska kunna hjälpa dem i konkreta situationer som uppstår och för att undvika misslyckanden. De tips och idéer som finns samlade här kommer alla från pedagoger som vi mött under flertalet utbildningar och föreläsningar. Det finns inga universallösningar som alltid fungerar i alla de besvärliga situationer som personer med neuropsykiatriska svårigheter kan hamna i. Att använda enkla lösningar på små problem i vardagssituationer är därför viktigt. Om det uppstår 20 problematiska situationer under en dag är det inte ett misslyckande ifall man inte lyckas undvika alla.

 

Vad hjälper?

 

För en del elever är skolans förändrade pedagogik en särskilt stor utmaning. Kännetecknande för elever med adhd eller någon annan typ av neuropsykiatrisk problematik är att de har det svårt med exekutiva funktioner. Utvecklingen av de exekutiva (verkställande) funktionerna är en del av den process som hjärnan genomgår under uppväxten. För pedagoger kan det vara viktigt att veta att dessa funktioner inte är färdigutvecklade förrän i vuxen ålder, dvs i 20-25 års-åldern.

 

Som vuxen behöver vi försöka förstå vad som är svårt i situationen och söka lösningar. Det kan handla om att anpassa, att hitta sätt att träna nödvändiga färdigheter på eller att finna hjälpmedel som kan underlätta. Att bli en självstyrande individ, som kan hantera alla de situationer som möter oss i livet, är självklart en av de viktigaste utmaningarna under uppväxten. Skolan har en viktig del i denna process.

 

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog, 0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, 070 795 41 04

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog,

0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall,

leg psykolog,

070 795 41 04