Saker – Vad pedagogen kan göra

 

Pedagogen kan förenkla för elever som har svårigheter att hålla ordning på sina saker. Det viktigaste handlar om att förstå att vi är olika, vilket gör att vissa elever kommer att behöva mer stöd i form av tydliga strukturer och rutiner, påminnelser och vuxenstöd än elever som är flera år yngre.

 

Särskilt betydelsefullt är detta högre upp i åldrarna där det krävs av eleven att ha väl inarbetade rutiner och kontroll eftersom de har flera klassrum, lärare, schemaändringar och datorfiler att hålla reda på.

 

Stäm av ofta

 

Det kan behövas dagliga eller veckovisa avstämningar, även i gymnasiet där kravet på att driva sig själv är än större än under tidigare år. Många elever skulle nog prestera bättre och klara måluppfyllelse i större utsträckning om de fick hjälp med detta.

 

Curling?

 

Hjälper vi barn för mycket? Förväntningen är att varje enskild elev ska klara det som krävs i förhållande till åldern. En del elever har dock betydligt svårare än andra att hålla reda på saker. I detta avseende fungerar de som yngre elever. Då behöver man förstå mer om den enskilda eleven och forma hjälpen därifrån. Detta kan ses som curlande men är i själva verket en anpassad hjälp för att eleven ska kunna gå mot målen på ett bra sätt.

 

Hur fungerar det i mellanrummen?

 

Allt fler skolor har idag ämneslärarsystem också för de yngre barnen. Om eleverna ska gå mellan olika klassrum och bära med sig material så ökar risken för att det blir problematiskt för vissa.

 

Rensa upp i skåp och lådor

 

En del elever kan behöva hjälp att sortera i skåp, lådor, bänkar och även i ryggsäckar och väskor. Läxuppgifter som ska lämnas in ligger kvar i väskan och åker fram och tillbaka mellan hemmet och skolan om eleven har svårt att komma ihåg att ta fram dem vid rätt tillfälle. Att regelbundet hjälpa eleven att gå igenom och sortera kan därför vara nödvändigt.

 

Elever som bär på alla sina böcker

 

En del elever bär med sig alla sina böcker eftersom de har svårt att ha koll på vilka saker de behöver och när. För högstadieelever kan detta bli tungt och besvärligt. Här skulle elevens mentor kunna hjälpa till med planering: vilka böcker behöver hämtas från skåpet och när? Kanske en påminnelse i mobilen skulle kunna hjälpa.

 

Förvara arbetsmaterial hos en coach?

 

Ett stöd för elever med stora svårigheter att planera kan vara att de får ha sitt material liggande hos en coach eller specialpedagog dit eleven går vid några bestämda tidpunkter under dagen:

 

  • På morgonen för att stämma av vad som ska hända under dagen och vad som behövs för förmiddagens lektioner.
  • Vid lunch för att lämna förmiddagens material och hämta det som behövs för eftermiddagen.
  • Efter skolans slut för att lämna det material man inte behöver och kontrollera vad som ska tas med hem.

 

Den hårda linjen eller extramaterial utifall att?

 

Det finns ofta olika inställning bland lärare på högstadiet/gymnasiet om man ska erbjuda låneböcker, pennor etc till elever som glömmer och tappar bort. Att man inte har med sig material kan ha många orsaker. Det är viktigt att ta reda på vad som ligger bakom. För elever med funktionsnedsättningar som t ex ADHD är det ett vanligt problem. Det gäller då att fina praktiska lösningar som kan få vardagen att fungera bättre.

 

Information till hemmet

 

Många lärare använder idag mail eller någon typ av nätbaserad plattform för att kommunicera med föräldrar och elever. Lappar har den nackdelen att de lätt tappas bort och att de inte alltid kommer till båda föräldrarna om det finns dubbelt boende.

 

 PRAKTISKA TIPS

  • Ge tid till hopplockning efter lektionen
  • Berömma och ge positiv feedback när grejerna är med. Belöning kan vara nödvändigt för vissa elever.
  • Kolla kalendern tillsammans med eleverna, innan de går hem, om vad som gäller för morgondagen?
  • För att göra det tydligare och roligare med städningen kan en särskild klocka ringa när det är dags att städa undan och städmusik användas.
  • Läraren har extra "allt": pennor, sudd mm
  • Vid äldre barn: innan barnet går ifrån t ex slängda kläder: ”hur tycker du att det ser ut? Kan vi ändra på något så att det blir trevligt för alla?” Ofta är stöket inte ett problem för eleven, men jag som medmänniska tycker det. Vi plockar upp sakerna tillsammans.
  • Läraren gör en koll redan i korridoren så att allt material finns med.
  • Ge EN instruktion i taget och se till att de är korta och tydliga.
  • Påminnelser i veckobrev
  • Uppmana barnen att titta i väska eller låda.
  •  Skriva namn på alla lappar som delas ut.
  • Förvarna eleven att han/hon måste du plocka ihop nästa gång jag som lärare kommer tillbaka.
  • Lägg läxuppgifter, arbeten och information i skolportalen för att kunna komma åt dessa både från skolan och hemmet.
  • Gå igenom dagens lektioner och vad som ska vara med.
  • Påminna speciellt om att ta med lappar, läxböcker etc.
  • Uppmana föräldrar att titta i barnens väskor och att dessa ska vara med varje dag.
  • Gå igenom rutiner med eleverna så att de vet hur man gör när man plockar ihop, klär på sig etc. För att det ska bli extra överskådligt kan man göra scheman med bilder eller text där varje steg tydliggörs.
  • Vid städning kan eleverna plocka upp t ex tio saker var. Eller att man städar i en viss färg, en viss ordning, enligt en mall eller på ett sätt som gör det roligare.
  • Samtala regelbundet med eleverna om varför det kan vara viktigt att hålla ordning på sina saker. På klassrådet varje vecka kan det följas upp.
  • De som måste vara ostörda kan få klä på sig i ett annat rum eller gå ut först eller sist för att klä på sig.
  •  Det är viktigt att eleverna får se att alla tappar bort saker emellanåt.
  • Pedagogen säger: "nu blundar jag och när jag öppnar ögonen vill jag att det är färdigstädat." Det blir som en uppskattad tävling och barnen peppar varandra.
  • Ge enskilda instruktioner.
  • Positiv feedback eller belöning när grejerna är med.

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog, 0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, 070 795 41 04

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog,

0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall,

leg psykolog,

070 795 41 04