Sociala situationer – Struktur och rutiner

 

Svårigheter att komma in i gruppen eller få leken att fungera med de andra eleverna kan i värsta fall leda till utstötning och social isolering. Det är viktigt att göra vad man kan för att skapa ett klimat där alla får vara med. För elever med svårigheter är det t.ex. viktigt att få hjälp med att komma in i leken och att träna på hur man gör för att det ska fungera.

 

Fria situationer

 

För elever som har svårigheter att förstå och tolka det sociala samspelet kan de fria situationerna i skolan vara mycket svårare att hantera än lektionerna. För en del är det rasterna som är besvärligast. De har svårt att veta hur de ska ta sig in i leken på skolgården och klarar inte av när lekens regler ändras. Konflikter som uppstår är svåra att lösa och kan påverka elevens fungerande även efter det att rasten är slut. För en del är det lättare att leka med en eller två kamrater än att vara med i en stor grupp.

 

För andra elever kan svårigheterna i det sociala samspelet handla om att de har svårt att vänta på sin tur eller att flexibelt kunna anpassa sig efter andra.

 

Vuxenstöd i fria situationer

 

Vuxenledda aktiviteter kan vara ett sätt att skapa fungerande sammanhang. Elever som har svårt att tolka sociala situationer kan lära sig mycket om en vuxen medverkar i leken eller aktiviteten och hjälper eleven att förstå vad de andra menar. Dessa elever kan också behöva hjälp att hitta sätt att framföra sina egna tankar, åsikter och känslor.

 

För att veta vad som kan hjälpa är det viktigt att försöka komma på vari problemet ligger. Även äldre elever kan behöva stöd att tänka ut vad de ska göra och var de ska vara på raster och andra fria aktiviteter.

 

 PRAKTISKA TIPS

  • Aktivitetsval med angivna tider, angivet antal barn som kan delta, där barnen kan leka ostört.
  • Hjälpa barnen på rasten med att hitta lekar. Att alltid ha en uppstyrd aktivitet som komplement till fri lek på rasten.
  • Klara och tydliga spelregler innan barnen börjar en aktivitet, t ex bandy, fotboll mm.
  • Konkret planera situationer som: stå i kök, matsituationer, bussträning, styrda lekar, rollspel, drama, se filmer, läsa böcker, musik, kunna säga stopp, prata
  • Lära elever det sociala samspelet genom skolans trivselregler och att lära av varandra.
  • Trepartssamtal där man ser över den sociala situationen för varje barn.
  • Dramaövningar där man illustrerar konflikter
  • Ge barnen gradvis ansvar. Det är kanske bättre att ha för många regler och rutiner i början och sedan ta bort något än tvärtom.
  • Ansvariga rastvärdar organiserar en styrd lek som man försöker att få med barnen i. Hitta motivationen för att vara med i leken.Aktivitetsval med angivnia tider, angivet antal barn som kan delta
  • Dela in barnen i mindre grupper
  • Fasta återkommande rutiner under dagen
  • Fadderverksamhet
  • Strukturera upp valmöjligheterna på exempelvis fritids, vad börjar jag med? Den här eftermiddagen börjar jag med att spela spel.

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog, 0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, 070 795 41 04

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog,

0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall,

leg psykolog,

070 795 41 04