Sociala situationer – Vad pedagogen kan göra

 

En del elever har stor användning av vuxenstöd för att kunna hantera skolmiljön och kamratrelationerna. Att ha en lärare eller annan stödperson som förbereder, är steget före och förutser vilka situationer som kan vara besvärliga, är viktigt för elever med svårigheter.

 

Var uppmärksam på hur eleven har det

 

Att ha ett "extra öga" på elever som har svårigheter att fungera socialt är viktigt. Var uppmärksam på om eleven går för sig själv eller är tillsammans med andra på raster, har någon att sitta med i matsalen osv. Elever som har svårt på det sociala området blir ofta utsatta för mobbning. Blickar, suckar och andra icke-verbala signaler är viktigt att ta tag i. Det är bra att vara tydlig med vad eleven kan göra om det uppstår problem. Vem kan han/hon vända sig till på rasten?

 

Samtal med eleven

 

Mentorn eller någon annan vuxen på skolan som har en bra kontakt med eleven har en viktig funktion som samtalspart. Ett syftena med att ha en särskild kontakt är att den vuxne bättre ska förstå sig på hur eleven tänker och känner inför olika situationer. Ett annat syfte är att skapa en möjlighet för eleven att själv ta upp och fråga om sådant som är viktigt för honom eller henne.

 

Elever som har ett konkret sätt att tänka på behöver rak, tydlig och saklig kommunikation.

 

Träna sociala situationer

 

Att träna på hur man kan göra i sociala situationer är lättare om det finns ett tydligt syfte med det som ska göras, t.ex. ett strukturerat grupparbete eller en lek med tydliga regler. Som pedagog kan du hjälpa till genom att skapa situationer där eleven har möjlighet att komma till sin rätt.

 

Förebygg sociala misslyckanden

 

Det är viktigt att försöka undvika att eleven ständigt hamnar i situationer som leder till misslyckande. Att rastvakten är närvarande och kan vara aktiv i rastaktiviteter är mycket betydelsefullt för elever som annars kanske inte tas med i lekar eller "straffar ut" sig.

 

Det sociala klimatet

 

Arbeta aktivt med mobbning och det sociala klimatet på skolan och i klassen. Vid exempelvis grupparbeten kan det vara viktigt att tänka på elevkonstellationer, men också att se till att uppgiften och rollerna i gruppen blir tydligt definierade.

 

Ett system där man genom fadderverksamhet introducerar mindre barn till större eller arbetar med att ha en "hemlig kompis" i klassen kan skapa fler kontaktvägar än barnen kanske annars skulle göra spontant.

 

Samarbeta med föräldrarna

 

Föräldrarna reagerar ofta med stark oro om barnet inte har fungerande kamratrelationer. Då är det betydelsefullt att prata med föräldrarna om hur du tänker, planerar och gör för att förbättra situationen för eleven.

 

 PRAKTISKA TIPS

  • Släpper ut elever i små grupper så att eleven med problem inte behöver konfronteras med alla på en gång.
  • Att förebygga sociala misslyckanden genom att diskutera och reflektera över konsekvenser, till exempel om man fuskar så..., om man ljuger så… mm
  • Vid grupparbeten sätt ihop grupper på ett genomtänkt sätt
  • Prata om rasten innan man går ut. Vad finns det att göra? Är det några som vill…?
  • Tydligt gå igenom reglerna till alla lekar
  • Att inte vara rädd att ta upp saker direkt de händer, sådant som påverkar gruppen och individen.
  • Skapa en bra relation med eleverna som inte har några kamrater på rasten. Se till att de kommer in i aktiviteter, lekar eller umgänge.
  • Elev som ger nedsättande kommentarer till andra: Prata med eleven i första hand, sedan med fld och om det fortsätter med EHT. Viktigt då att ta fram det positiva och vardagliga istället för att fokusera på det negativa eleven gör.
  • Vid konflikt: den som har svårast att uttrycka sig/hantera situationen pratar jag med först. Alla får berätta ”sin” version av det som hänt. Fråga också: känns det ok för dig nu?
  • Jobba med att barnen ska kunna ta det lugnt, bara vara, prata och lyssna (med pedagogers hjälp för att alla ska få komma till tals).
  • Använda rollspel - vuxna gör rollspel för att illustrera svåra situationer för barnen. Därefter en öppen diskussion.
  • Släppa fram barnens egna initiativ till sociala situationer.
  • Hitta konfliktlösa lösningar - ligg steget före. T.ex. jobba själv istället för grupparbeten om det är mycket svårt.
  • Med mindre barn: som pedagog agera "hjälpjag"
  • Enskilda samtal - äldre elever kan få handledning.
  • Ge uppdrag till några elever att ta hand om en kamrat som är ensam.
  • Ge exempel på trivselreglerna, vad står de för? Rita bilder och förklara.
  • Begränsa valfriheten och på så sätt hjälpa de som har det svårt att själva välja aktiviteter. Ta vuxenansvar.
  • Vuxna går in och stödjer barnet i leken.
  • Vägleda barnen i val av aktiviteter och i den fria leken.
  • Låt barnen berätta: Vad blir jag ledsen av? Hur vill jag bli tröstad?
  • Sätt det uppkomna/sagda i en ny situation och be dem reflektera. Sätt ord och/eller uttryck i en annan situation t.ex. be dem fundera över om de använt ett könsord på fel sätt att istället tänka sig att använda det till sin mamma, fotbollstränare, arbetsgivare etc.
  • Lekkoder - sätt ord på det som inte uppskattas hos kamrater.
  • Kartlägga den enskilda elevens svårigheter.
  • Att förebygga sociala misslyckanden genom att diskutera och reflektera över följder... T.ex. om man fuskar så... Om man ljuger så...
  • Skapa delaktighet för var och en, t.ex. i allsång, drama etc.
  • Sätt upp FÅ och ENKLA regler.
  • Konkret feedback när det händer saker som stör eller förstör för kamraterna. Vad kunde man ha gjort istället?
  • Konflikt, den som har svårast att uttrycka sig/hantera situationen pratar jag med först. Alla ska få berätta "sin" version. Känns det ok för dig nu?
  • Möta barnen där de är - vissa barn kan ha missat vissa "steg" i sin sociala utveckling och behöver bli bemött som ett yngre barn för att kunna komma vidare.
  • Att som rastvakt sätta upp regler för hur man gör vid konflikter t ex vid fotboll, bandy, eller andra sporter. Se till att vara bredvid eftersom det är bra att de rör på sig.
  • Bra om eleverna också umgås med yngre kamrater – faddersystem kan utveckla förhållningssättet till varandra på skolan.

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog, 0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog, 070 795 41 04

Provivus AB

Utbildning, handledning och utveckling

David Edfelt, leg psykolog,

0730 87 87 85

Gunilla Carlsson Kendall,

leg psykolog,

070 795 41 04